Färgexplosion

Jag har precis tittat på Leila bakar på teve. För er som inte vet vem Leila är kan ni fråga Svante som en gång gav en mycket målande beskrivning av denna pastelliga, färgrika, piffiga bakmadam. Hela programmet är en orgie i färg, främst pastellfärg. Leila själv sprudlar av volanger, ögonskugga och bakattiraljer i allehanda färger (aldrig vitt). Man kan ju inte annat än bli glad av all denna färg även om den i det här programmet nästan blir too much. Hur som helst så påverkar färg oss på olika sätt och jag funderade lite på hur vi har det i biblioteket. Där är ju ganska färglöst, stilrent i vitt och ek. Inte många tavlor heller, särskilt inte i grupprummen. Tänk om vi skulle dela in biblioteket i olika färgrum, som Röda rummet, Blå hallen, Gula planet osv. Grupprummen kanske skulle kunna vara utformade så att de skiftar färg beroende på om studenterna kräver harmoni och lugn eller fantasi och kreativitet i sitt arbete. Den jobbiga "inför uppsatsinlämningshysterin" kanske skulle kunna dämpas med hjälp av att rummet skiftar i grönt medan det inför ett intensivt grupparbete istället mer skiftar i orange. Och i infopunkterna måste vi ha gult! Gult gör folk glada och lyckliga och det är väl såna låntagare vi vill möta i första hand? Fast det kanske är bra som det är, en vit yta lämnar onekligen mest utrymme till den egna fantasin. Carte blanche på något sätt.

Sand sand sand

Nu har vi varit två dagar i Falkenberg och tittade på SM i beachvolley och försökt att inte svettas ihjäl... Det var varmt, soligt och mycket folk på Skrea strand och Oliver ville gärna också vara med tror jag för han gillade bollarna! Nu är vi hemma igen och fascineras över hur mycket sand som kan fastna på alla möjliga och omöjliga ställen... Vi undviker solen idag eftersom vår hudton mer liknar rosa än vit eller brun och Oliver gillar inte värmen för mycket. Nu kan han dessutom röja runt på sina vanliga ställen och leka med sina leksaker igen. (och framförallt sova i sin egen säng!) Jag har även laddat ner ett antal av P1´s sommarprogram i min Mp3-spelare och idag har jag lyssnat på Dolph Lundgren. Kanske inget givet val men väldigt kul att höra! Nu har han ju skippat sin svenglish också fast han har antagit ett annan, mer dramatiskt talsätt vilket var lite irriterande ibland. Men som sagt, Dolph var faktiskt värd att lyssna på! Det var mycket jag inte visste om Dolph. :) Nu ska jag beta av några fler som jag har missat.

Sista veckorna i frihet...

Nu närmar sig jobbstarten med stormsteg för mig. Jag har börjat bli lite stressad... Särskilt som jag idag försökte söka efter en resehandbok om Rom i vår katalog och gick fullständigt bet! Jag hittade den på hyllan i bibblan ändå för man kan väl SAB-systemet liksom. Svante var vänlig nog att bokstavera R O M åt mig också, ifall jag hade misslyckats där redan... Men men, det ordnar sig nog när jag väl kommit in i jobbet. Även om det är ett år sen jag jobbade så brukar allt komma tillbaka när man väl är där. Hoppas jag i alla fall... annars hör jag till det där beryktade undantaget. Det som bekräftar regeln. Då sitter jag där vid skrivbordet den 11 augusti och har glömt var on-knappen sitter på datorn... Men än så länge är det semester och de senaste dagarna har vädret bättrat på sig avsevärt och idag var vi nere på beachen här i Sandared och Oliver kom i närkontakt med Viaredssjön och sanden. All denna sand som fastnar ÖVERALLT. Det blir nog ett hopp i badbaljan ikväll. På återseende!

1-årskalas!

I tisdags fyllde Oliver ett år, helt otroligt! Tänk vad fort det året gick. Det blev stort kalas hemma på Sätervägen och trångt blev det också eftersom regnet stod som spön i backen en timme innan kalaset... Men trångt är ju mysigt och med trevligt sällskap, jordgubbstårta, fiskdamm, snälla kompisar och massor och åter massor av paket med leksaker blev det ju en toppenfest! Och som extra krydda föddes ju Kaksmulan, alias underbara Fred exakt samma dag! Oliver har lovat att lära honom allt bus han kan, och det är mycket det...

Här får han sina första skor, storlek 20, på morgonen. :)

Bio och läsning

Nu är det snart endast 4 veckor kvar innan jag börjar jobba igen. Lite pirrigt men ska bli kul! Under tiden blir det en hel del läsning och trädgårdspyssel och annat. Igår hann vi med en bio t.o.m. Det blev Narnia: Prins Caspian. Jag läste alla C.S. Lewis-böckerna för många mångar år sen men man glömmer ju rätt så fort... Därför var det mesta som hände i den här filmen lite som en överraskning. Trevligt. Jag gillade den även om tvåan mer är inriktad på slagfältet medan den första filmen hade mer saga runt omkring. Ibland tyckte jag också att dom pyttesmå elvaåriga killana som satt själva några rader nedanför oss på bion kanske var för små för detta. Men dagens barn och unga är väl avtrubbade, eller hur är det egentligen? Jag vet inte jag. Har plöjt en del böcker också, bl.a. två deckare av den isländske författaren Arnaldur Indridason, Glasbruket och Kvinna i grönt. De fick båda Glasnyckeln när de kom ut och Glasbruket är den första som kommit ut på svenska. Jag måste säga att båda var bra men Kvinna i grönt tilltalade mig mer. Kanske för att man då lärt känna den isländske kriminalpolisen Erlendur och hans kollegor lite bättre. Sen gillar jag det karga, nästan ogästvänliga Island som det presenteras i romanerna. Som gjort för mord!

Oh oh oh oh Thunder Road...

I lördags var jag på Ullevi och såg Brucan, det var magiskt!

Hembesök

Idag har Oliver och jag varit på hembesök hos Svante i Rångedala. Oliver har både lekt med Ingalill och spanat in Bruno i hönshuset. Svante och Bengt såg väldigt avspända ut för att ha ett helt växthus liggande på uppfarten, redo att sättas ihop. Men först måste murarn´ komma och göra sitt. Alltså en dag till för slösemester! Både 11-kaffet och lunch bjöds det på och solen gassade från en klarblå himmel. Trevligt att få umgås utanför kontoret ibland. :)

På bilden är Oliver o Ingalill in action, därav suddigheten...

Strejkande bibliotekarier?

I natt utbröt strejken bland Stockholms busschaufförer och men det utlovade kaoset verkar ha uteblivit enligt DN. Lite irritation här och där men det kanske inte är så konstigt. Vi är väldigt beroende av att kommunikationerna fungerar som de ska och många tycker att stockholmarna är bortskämda som ofta klagar på förseningar med tunnelbanan fast den går var femte minut... Men det är väl som med datorn, går det inte fort nog blir man galen om man är van vid det. På landet kan man ju stå och vänta på en buss en halv dag och blir inte stressad för det. Saker och ting är olika. Hur som helst så funderade jag på alla dessa strejker. Har bibliotekarierna strejkat någon gång? Jag googlade lite och hittade i alla fall den här informationen. På Mölndals bibliotek strejkades det i hela sex veckor 1972. Men det verkar vara det enda jag hittar om strejkande bibliotekarier. Är det någon annan som vet? Vi kanske är en tålmodig yrkesgrupp som nöjer oss med lite eller är det tvärtom så att det pyser i leden och strejken är nära? Jag vet inte, jag "jobbar" ju hemma just nu och det närmsta strejk vi har här är en sällsynt matvägran hos Oliver. Men han ställer inga motkrav heller så jag vet inte hur vi ska lösa situationen. Som tur är händer det inte ofta så jag behöver nog inte bekymra mig om det. :)